Sagan om de två flickorna som satte eld på Jorvik.
Ja nu blir det sagostund och detta är en ganska hemsk saga.....
DET VAAAR EN GÅÅÅÅNG............
Två flickor var ute och åkte ner för kullar med sina hästar, när Sonya lämnade sin häst på en container. När hon sedan kom tillbaka, hade hästen, vid namn Fire, spetsat sig själv på en gren!
Flickan fick panik och kallade på sin vän, Hanna. Hon kom med sin lastbil till häst och tillsammans hjälptes de åt att ta den skadade hästen till Marley, en snäll gammal gubbe de hade känt länge.
När de sedan kom fram till stallet ställde de hästarna i varsin box, men lät de småprata lite över boxdörrarna. Fire var nämligen ganska beroende i lastbilsstoet vid namn Misty.
Hanna kände att det var läge att ringa till veterinären, så hon slog numret 112 och veterinären svarade;
Vet; Ja?
Hanna; Jo det är såhär att vi har en döende häst här..
Vet; Jag vill inte ha några busringningar hit.
Hanna; Nämen vi behöver hjälp med honom!
Vet; Nä nu får du lägga av!
sa hon och la på luren.
Sonya sprang då till veterinären medan Hanna vaktade hästarna.
Hon kom fram till veterinären.
Sonya; Vet vi behöver hjälp fort, min häst är döende!
Vet; Ja men då tycker jag ni borde avliva honom.
Sonya; Men vet du kan rädda honom om du försöker!
Hanna kom springandes.
Hanna; Sonya, Fire sprang iväg!
Sonya; Han kommer tillbaka snart, nu måste vi få med veterinären till Marley!
Vet; Ja det kan ni glömma för jag kommer inte med.
Hanna blev då rasande och tog fram sin kniv, och började kötta sönder veterinärens hus. Veterinären blev rasande men gjorde ingenting.
Sonya började sedan slå veterinären på armen medan Hanna sprang till Felix.
Hanna; Felix får jag låna tändstickor?
Felix; Öhhhhm.. Ööööööh vad ska du ha dom till?
sa han och gav Hanna några tändstickor.
Hanna; Jo jag tänkte tända på veterinärens hus.
Felix; NÄMEN VAD GÖR DU?!
Men det var försent. Hanna och Sonya var redan på baksidan av huset, och Hanna hade redan bränt sig på en tändsticka. Hoj lämnade då över en till Sonya, som tände på den, fick panik, och slängde den på marken.
Det var då det hela började. Gräset började brinna och flickorna sprang i panik till Steve för att hämta en hink med vatten.
Sonya; Steve har du en hink här?
Steve; Ja, i stallet tror jag., men vad ska ni med den till?
Sonya pekade på Silvergladebyn, och ungefär i mitten kunde man nu se höga lågor.
Steve blev chockad och svimmade, vilket flickorna såg som sin chans att ta hinken, fylla på den med vatten och springa tillbaka till elden.
Sonya hällde vattnet över elden, men det hjälpte inte ett dugg.
Då sprang Hanna iväg med sin stenkniv och tog hela brunnen med sig.
Hon hällde vad hon trodde var vatten över elden, men insåg försent att hon tagit fel brunn.
Hanna; Åh nej! Jag tog bensinbrunnen!
Sonya blev chockad och sprang i panik till Felix som tröstade henne.
Sedan sprang tjejerna och hämtade sina hästar, för de kände sig inte direkt säkra i den brinnande staden.
De red, långt långt bort, och höll sig sedan i vattnet ifall elden skulle bli helt galen.
Efter att ha varit där en stund insåg de att de var tvungna att gå och se ifall nån bybo fortfarande var vid liv.
Eftersom Hanna använde sig av lite snabbare medel för att komma fram till staden, fick Sonya rida ensam i natten.
När de sedan kom fram till staden såg Jorvik ut såhär:
Nu var det inte bara Silvergladebyn som brann, utan även Steves gård hade tagit eld!
Flickorna gick då till Rådsmannen för råd.
Rådsmannen; Hej flickooooor!
Hanna; Hej rådsmannen, du, vad gör man om en by har tagit eld?
Rådsmannen; Varför frågar du det? Här finns väl ingen brinnande by?
Sonya; Titta dej omkring gubbskrälle...
Rådsmannen; Joo, detta har jag sett, ni två kreativa tjejer har målat staden i gult, orange och rött! Väldigt kreativt, fortsätt så och ni får äga halva mitt hus!
Flickorna insåg att det inte var nån idé att be om några mer råd, så de gick till veterinären.
Hanna; VETERINÄREN, DETTA ÄR ENBART DITT FEL, DET VAR DU SOM VÄGRADE GE FIRE RÅD!
Sonya; JA PRECIS, DET ÄR DITT FEL ATT HELA STADEN BRINNER!
Detta var förstås inte sant men flickorna hade inget bättre för sig än att skylla på nån annan.
Veterinären tyckte att hon var oskyldig, vilket hon också var, så hon började grina som en liten unge över sitt förstörda hus.
Hanna och Sonya vile inte stå kvar hos henne längre, så den korkade Hanna gick till baksidan av huset och då började hennes ögonbryn brinna.
Sonya; Ehm.. Hanna... dina ögonbryn brinner..
Hanna; ÅH NEJ, DE TOG JÄTTELÅNG TID O FIXA OCH NU ÄR DET FÖRSTÖRT!
Sonya; Ja men gå fort o stoppa huvudet i fontänen då!
Hanna gjorde som Sonya sa och hennes ögonbryn slutade brinna. Det såg inte klokt ut efteråt men det kunde de inte göra så mycket åt.
Flickorna kom sedan på att det antagligen fanns en massa folk i byn, så de började skrika åt folk att springa iväg men endast några få stycken lyssnade.
Sedan gick de igenom listan på överlevare:
Överlevare: 2
Folk som inte gått att prata med pga. för mycket rök i lungorna; 2
Folk som lyssnat och gått iväg; 2
Döda: 15
Detta var ingen särskilt bra lista men det kunde de inte tänka på nu.
Sonya fick då en idé, som dom borde ha tänkt på innan, och det var att ringa till JorvikHjälpen!
De frågade Derek om de fick låna hans telefon.
Derek; Detta är ett postkontor, inget telefonkontor! Stick ungar!
Sonya; Men det brinner, ser du inte det?
Derek; Nä, för du står i vägen!
Sonya flyttade på sig.
Derek; HOLY CRAP!
Han slängde sedan telefonen till Sonya.
Sonya; Hanna vet du var JH har för nummer?
Hanna; Ja, 111222222.
Sonya; Ok, tack.
Sonya slog numret.
JH; Ja hallå?
Sonya; Jo det är så att det brinner litegrann i Silvergladebyn, kan ni skocka nån?
JH; Jo jag skulle kunna skicka min brandhuns, hon spottar 3 liter på 5 minuter.
Sonya; Jag tror tyvärr inte 3 liter räcker..
JH; Det var ju en liten brand sa du?
Sonya; Jo men det var nog en liten lögn.. Det är så att hela Silvergladebyn brinner.
JH; Jo men nu kan vi inte skicka nån för att rädda ett dockskåp, det finns inget som heter Silvergladebyn.
Sonya; Vadå dockskåp, skicka nån fort!
JH; INGEN, INGEN BUSRINGER TILL JORVIKHJÄLPEN!
Kvinnan i luren la sedan på med en smäll.
Hanna tog sedan telefonen och slog numret 2346 som gick till brandstationen i Dinodalen.
Hanna; Hallå...?
DD: Ja hallå!
Hanna; Jo det är så att det brinner i Silvergladebyn och det skulle vara bra om ni skickade en helikopter med vatten som hällde ner det här tack..
DD: Ehm, vart ligger Silvergladebyn?
Hanna; Syd om Dinodalen, typ i mitten av Jorvik!
DD: Jo okej, men det är så att vi inte har nåt vatten, det är fortfarande fryst sen i vintras.
Hanna; MEN NI MÅSTE SKICKA NÅN!
DD: Jo vi skulle kunna skicka runt 3 ton snö om det funkar?
Hanna; Jo tack!
Mannen la på en aning förvirrad.
Hanna; Sonya de e nog bäst vi sticker om vi inte vill bli begravda av 3 ton snö!
Sonya; Jo det är nog bäst!
De red i full fart upp mot observatoriet, där de hade fin utsikt över Silvergladebyn och Steves gård när de fylldes av tung, vit snö.
MWAHAH VISST VAR DEN BRA?
DEN E SANN OCKSÅ, HÄNNDE MIG O HANNIS PRECIS NYSS TYP HELA KVÄLLEN :D
WOOP.
